Kortnovell: Kärleken
Illustration: Malin Tegendal
Malin Tegendal skriver om kärleken, den som man inte känner sig alldeles hel utan.
Hon ser på sig själv i spegeln. Morgonens första ljus kryper in mellan persiennerna och där strålarna träffar hennes ansikte syns de små håren när hon tittar nära. Hon lägger luggen bakom öronen och plockar varsamt fram produkterna. Omsorgsfullt lägger hon serum, låter det sjunka in, ögonkräm, dagkräm. Försiktigt försiktigt.
Hon tänker på honom. På hans händer, hans blick, hans röst. På hur han håller om henne, varmt, nära. Hans trygghet. På hur han tittar på henne, som om hon är den enda som betyder något, den enda i hans värld. På hur han pratar med henne, viskar i hennes öra hur fin hon är, när han tror att hon sover. Hur han fick henne att känna. Hon var allt han behövde, allt han ville ha. Hon blundar, tänker tillbaka på tryggheten. Att vara i hans armar, att känna hans andning i håret, hans händer längs ryggen. Han är värmen, tryggheten, omtanken, kärleken. Han är hennes och hon är hans.
Hon ser på sig själv i spegeln. Börjar sminka sig, tar tid på sig. Lägger lätt concealer. Ett lager till. Ett lager till blir bra. På bordet trängs flaskor, burkar, borstar. Foundation, concealer, puder, rouge. Är medveten om varje drag hon gör med borsten, låter den försiktigt svepa över kinderna, pannan. Försiktigt försiktigt. I handen håller hon mascaran, låter ögonfransböjaren ligga kvar. Ett djupt andetag. Lätt på handen drar hon längs med fransarna. Försiktigt försiktigt.
Hon kan prata om allt med honom, han lyssnar, bryr sig, svarar när det behövs, är tyst när det behövs. Hennes trygga plats, hennes hem, hennes kärlek. Det finns inget han kan göra för att hon ska sluta älska honom. Han har ett grepp om henne som hon inte kommer ifrån. Hon vet inte vem hon är utan honom. Ensam. Utan honom är hon ensam. Ingen vill vara ensam. Hon vill inte vara ensam.
Hon ser på sig själv i spegeln. Den behöver putsas. Hon jämnar ut det sista. Försiktigt försiktigt. Ser noga efter. Låter blicken följa varje drag, så som hans blick många gånger tittat på henne. Hans blick. Hans varma blick. Hans blick som ser på henne med kärlek. Läpparna, lätt glansiga, kinderna rosiga, hyn jämn, ögonbrynen markerade. Ögonen. Hon låter blicken stanna vid ögonen. Rör vid högra ögat. Försiktigt försiktigt. Det är ömt om hon rör. Men det syns inte.
