Emily Norling: "Filmen ska vara en upplevelse"
Foto: Emily Norling i Megaheartz
Emily Norling är aktuell med sin andra dokumentärfilm Megaheartz. I den står känslan och stämningen i fokus. Hanna Lindberg har intervjuat Emily om tanken bakom Megaheartz och hur dagens filmvärld ser ut.
– Jag saknar redan att spela in den, säger den filmaktuella Emily Norling en vecka innan hennes dokumentärfilm Megaheartz har premiär den 16 februari. Megaheartz, som handlar om kärlek i olika former och vad det gör med en, är Emily Norlings andra dokumentärfilm. Hon debuterade 2019 med dokumentären Allt vi äger och fick för den en Guldbagge för Årets Nykomling. Vad väntar härnäst?
– Det fanns en stämning, en känsla och just det där att vara i den energin där någonting behöver förändras, säger Emily och berättar att hon ville göra en film som drevs av stämningen snarare än där det fanns en tydlig story.
Resultatet blev Megaheartz. En dokumentärfilm som kretsar kring fyra kvinnors förhållande till kärlek och sig själva, och där Emily själv är en av kvinnorna.
Att Emily skulle jobba med film och som regissör var inget hon tänkt sig från början. Det var efter hennes debutfilm Allt vi äger, där vi följer två hemlösa män och rör oss i teman som missbruk, vänskap och medberoende, som något i henne väcktes till liv.
– Det var mycket så här i stunden var jag var i livet som gjorde att Allt vi äger blev av mer än ett filmintresse att jag ska bli regissör, jag ska jobba med film. Det fanns absolut en drivkraft om att skapa och berätta någonting men i och med den filmen väcktes ett ”okej men vänta jag kan ju uttrycka mig på det här sättet” och vilket otroligt medium filmen är för att ge uttryck åt massa olika saker samtidigt.
I Megaheartz har Emily utgått från sig själv, för att sedan, tillsammans med de andra kvinnorna, försökt skapa en kollektiv berättelse om kärleken. Hon känner dem andra sedan tidigare och säger att det har varit till en fördel under inspelningen eftersom det har funnits en större öppenhet för spontanitet. De har testat saker i stunden och mycket av det som finns med i filmen har därför gjorts under improvisation.
Kärlek är ett abstrakt begrepp och Emily menar att Megaheartz i hög grad berör den typen av kärlek man kanske helst av allt vill bort från.
– Även om alla säger ”skit i det, glöm det” så smälter man ändå bort för den kärleken, säger hon och förklarar att filmen på så sätt handlar om att börja om och släppa taget från det förflutna.
Foto: Megaheartz
Emily berättar att hon ibland stannat upp under inspelningen och tänkt "Hur ska det här gå ihop?”. De har haft mycket material, både fiktiva och dokumentära, där de lekt med saker som hänt. Att få ihop allt har inte varit lätt och den röda tråden har ibland inte funnits där. Enligt Emily handlar det då om att lita på hur det känns i kroppen och fortsätta tills det blir bra. Sammanlagt har Megaheartz tagit tre år att spela in.
Filmen har redan visats på olika ställen, bland annat i Köpenhamn, New York och på Stockholms filmfestival. Responsen har varit positiv.
– Vi har fått mycket respons. Jag vill att filmen ska vara en upplevelse för de som tittar och mycket av snacket efter filmen tycker jag ändå har motsvarat det, att personerna har haft väldigt olika upplevelser av vad de har upplevt därinne. De är väldigt igång när de kommer ut och det har varit väldigt kul att se, säger Emily.
Att varje person får skapa sin egen känsla och upplevelse av filmen är något som Emily tycker är viktigt.
– Jag är inte ute efter att ”så här ska uttrycket vara” utan det är ganska fritt. Jag har samlat material utefter hur filmen känns i min kropp och då handlar det nog snarare om att den inte är i en viss specifik form.
En film kan egentligen börja i lite vad som helst, menar Emily och säger att det finns mycket press i filmbranschen på hur man ska paketera saker och överförklara storyn hela tiden.
– Det är så tråkigt med saker där allting ser likadant ut. Man orkar inte gå runt i allt där allt bara ser ut som reklamfilmer. Om man har någon känsla i kroppen eller någonting som har fastnat, jobba vidare med det, säger hon och tipsar om att man ska våga tro på sin idé och känsla och värna om den. Det behövs i dag.
