En verklig inspirationskälla för mig inom fotograferingen är Miia Matala-aho, en finsk tjej jag följt i åratal på Instagram. Miia är en person som följer sina drömmar och inspirerar andra att göra samma sak, genom att likväl berätta om de svåra som de underbara delarna i sitt liv. Jag fick chansen att göra en intervju med henne för första numret av TOVE, där vi pratar om vardagen som fotograf och om drömmar. Intervjun finns även på finska längst ner. Alla foton är Miia Matala-ahos.

Hej Miia! Skulle du kunna berätta lite om dig själv, för dem som inte vet vem du är?

Hej! Jag är Miia, en 21-årig fotograf från Åbo regionen. Jag bor i Melbourne och studerar fotografi på det lokala universitetet, samt freelancar som fotograf och producerar innehåll till sociala medier vid sidan av. Jag älskar svart kaffe, solnedgångar och avokadotoasts. Tack för att ni intervjuar mig till det här.<3

När fann du din kärlek till fotograferandet, och hur blev du fotograf?

I själva verket har kameran redan varit i min hand sen jag var liten, men i åratal gjorde jag det bara för att föreviga minnen och vänner. När jag var i Melbourne med mitt Working Holiday-visum, började jag fotografera mina vänner för skojs skull, och jag insåg att jag skulle vara lycklig om jag bara fick göra detta för evigt. Vid sidan av caféjobb började jag kontakta lokala märken, och fick mejl från några modeller och skådespelare, som jag sedan fotade bilder till.

Hur bestämde du dig för att studera fotografi? Varför valde du just Melbourne?

Efter Working Holiday-året återvände jag till Finland och hade som avsikt att studera modemarknadsföring i Helsingfors. Jag började dock väldigt snabbt efter återkomsten sakna Melbourne och livet jag hade där enormt. En kväll på jobbet fick jag den galna idéen att söka till ett universitet i Melbourne, trots att tanken på att lägga hela min egendom på terminsavgifter skrämde mig. Melbourne har ett otroligt bra nätverk av kreativa människor, och jag visste att det är här jag kan förverkliga mina drömmar. Numera känns Melbourne som ett hem och jag älskar australiensarnas vänlighet och avspända livshållning.

Hur ser en vanlig skolvecka ut i ditt liv?

Oftast är jag i skolan fyra dagar i veckan, från åtta på morgonen ända till kvällen. Lektionerna är från tre till sex timmar långa, och de varierar mellan föreläsningar och praktiska studio- och Photoshoplektioner. Mellan lektionerna sköter jag ofta mina egna ärenden, svarar på e-post eller gör skoljobb, men hänger ofta också med mina skolkamrater. Ibland på kvällarna går jag också ut och äta med mina vänner, men oftast går jag bara hem och gör mera skoljobb eller tar det lugnt framför någon serie. På veckosluten träffar jag vänner över en kaffe eller en brunch, tar bilder för sociala medier och gör freelanceplåtningar.

Har du tips för dem som själva skulle vilja utveckla sin hobby i en mer professionell riktning?

Detta låter så klyschigt, men följ ditt hjärta! Ifall det är fotografering, så fota, fota och fota så att du får övning. Ta modigt kontakt med olika märken och människor som inspirerar dig, och fråga om de skulle vara intresserade av ett samarbete. Praktikplatser på t.ex. tidningar, reklambyråer, studios eller var som helst där du får se mera av den “professionella” sidan kan också vara bra. Och vad du än gör, ge aldrig någonsin upp!

Vilka är dina drömmar? Många, mig inkluderad, oroar sig ofta över hur man får det att gå ihop ekonomiskt om man följer sina drömmar gällande t.ex. fotografering och skrivande. Hurdana tips skulle du ge oss, och kanske ditt unga eller nuvarande jag som oroar sig över detta?

Det är väldigt vanligt att man oroar sig för hur man ska försörja sig, speciellt inom kreativa yrken, och jag medger att det ofta skrämmer och stressar mig själv också. Å andra sidan har jag alltid vetat, att ifall jag bara har detta liv på mig, vill jag göra det jag älskar, och om jag bara jobbar tillräckligt hårt för det, är allt möjligt. I talande stund är min dröm att få ett permanent visum till Australien, bo i en underbar lägenhet i Melbourne, försörja mig på fotograferandet och få resa runt världen för plåtningar.

Tycker du det är svårt uppdatera din Instagram ofta? Lägger det press på dig ibland? Hur bestämmer du vad du håller privat, och vad du delar med andra?

Det är absolut svårt ibland! Exempelvis hinner jag inte fota något annat än skoluppgifter under hektiska skolveckor. Sedan finns det veckor då postandet går av sig själv väldigt enkelt och jag känner mig inspirerad.

Jag sätter väldigt mycket press på mig själv och har strävat efter att bli av med pressen genom att ibland njuta av livet och evenemang utan telefon och Instagram. Till exempel postar jag inte alltid om min familj eller mina vänner, utan vissa stunder vill jag bara hålla för mig själv.

Vilka saker får dig att känna dig levande?

Små stunder som får en att inse hur coolt livet är: att promenera på kilometerlånga natursköna havsstränder, att skratta med vänner tills man inte längre kan andas, att gå omkring på en storstads gator i mörkret…

Vilka är dina drömresemål? Vilka är dina favoritställen i Finland och utomlands?

Jag har alltid drömt om New York och vill definitivt åka dit inom de kommande åren! Mitt favoritställe i Finland är nog Åbo, där jag spenderat en stor del av min ungdom och där jag gått gymnasiet. Favoritstället i hela världen är ändå Melbourne <3

Och ännu en viktig, men svår fråga: om du enbart skulle få ta två bilder till under resten av ditt liv, vad skulle de föreställa och varför?

Vilken bra fråga! Jag har aldrig tänkt på det här förut. Jag skulle förmodligen ta en bild på Finland och en på Melbourne, mina två hem och två delar. Bilderna skulle antagligen antingen föreställa någon vacker vy eller viktiga personer.

FÖLJ MIIA PÅ HENNES INSTAGRAM OCH HEMSIDA. Tack Miia för att du ville svara på våra frågor <3!

Moikka Miia! Voisitko kertoa heille, ketkä ei vielä tiedä kuka olet, vähäsen itsestäsi?

Heippa! Mä oon Miia, Turun seudulta kotoisin oleva 21-vuotias valokuvaaja. Asun Melbournessa Australiassa ja opiskelen paikallisessa yliopistossa valokuvausta sekä teen sivussa freelance-valokuvausta ja tuotan sisältöä sosiaaliseen mediaan. Mä rakastan vahvaa kahvia, auringonlaskuja ja avokadotoasteja. Kiitos kun otitte mut tähän haastatteluun <3

Milloin rakkautesi valokuvaukseen alkoi, ja miten sinusta tuli valokuvaaja?

Kamera on oikeastaan ollut mun kädessä jo pikkutytöstä asti, mutta vuosia tein sitä vain ikuistaakseni muistoja ja ystäviä. Kun olin mun Working Holiday-viisumilla Melbournessa, aloin ihan hauskanpidon nimessä kuvata ystäviäni ja tajusin, että olisin onnellinen jos vain saisin tehdä tätä ikuisesti. Aloin kahvilatöiden ohella ottaa yhteyttä paikallisiin brändeihin, ja sain sähköposteja muutamalta mallilta ja näyttelijältä, joille kuvasin kuvia heidän portfolioonsa.

Miten päätit opiskella valokuvausta? Miksi valitsit juuri Melbournen?

Working Holiday-vuoden jälkeen palasin Suomeen ja tarkoituksena oli opiskella muotimarkkinointia Helsingissä. Aloin kuitenkin tosi nopeasti paluun jälkeen kaivata suunnattomasti Melbournea ja elämää joka mulla oli ollut siellä. Yhtenä hiljaisena iltana töissä sain pähkähullulta tuntuvan idean hakea paikalliseen yliopistoon, vaikka ajatus koko omaisuuteni laittamisesta lukukausimaksuihin hirvitti. Melbournessa on uskomattoman hyvä luovien ihmisten verkosto ja tiesin, että täällä jos jossain voisin toteuttaa mun unelmiani. Nykyään Melbourne tuntuu kodilta ja rakastan australialaisten ystävällisyyttä ja rentoa elämänasennetta.

Miltä näyttää tavallinen kouluviikko elämässäsi?

Oon koulussa yleensä neljä päivää viikossa, usein aamukasista iltaan asti. Tunnit kestävät kolmesta kuuteen tuntiin ja vaihtelevat luennoista käytännöllisiin studio- ja Photoshop-tunteihin. Tuntien välillä hoidan usein omia asioitani, vastailen sähköposteihin tai teen kouluhommia, usein myös hengaillaan yhdessä koulukavereitten kanssa. Joskus saatan illalla lähteä kavereiden kanssa syömään, mutta usein meen vaan kotiin ja teen lisää kouluhommia tai rentoudun jonkun sarjan parissa. Viikonloppuisin tapaan ystäviä kahvilla tai brunssilla, otan some-kuvia ja teen freelance-kuvauksia.

Onko sinulla mitään vinkkejä heille, ketkä haluaisivat itse kehittää harrastustaan enemmän ammattimaiseen suuntaan?

Kylläpä tää kuulostaa kliseiseltä, mutta seuraa sun sydäntäsi! Jos se on kuvaaminen, niin kuvaa, kuvaa ja kuvaa ihan vaan jotta saat harjoitusta. Ota rohkeasti yhteyttä brändeihin ja ihmisiin jotka inspiroi sua ja kysy, kiinnostaisiko heitä yhteistyö. Harjoittelupaikat esim. lehdillä, mainostoimistoilla, studioilla tai missä vaan missä pääsisit näkemän enemmän sitä ”ammattimaista” puolta voi myös olla hyvä idea. Ja mitä teetkään, älä koskaan, ikinä luovuta!

Mitkä ovat unelmasi? Moni, niin kuin minä itsekin, huolehtii usein toimeentulosta, kun seuraa, tai ajattelee seuraavansa, esimerkiksi valokuvaukseen tai kirjoittamiseen liittyviä unelmia. Mitä vinkkejä antaisit meille, ja ehkä nuoremmalle tai nykyiselle itsellesi kuka huolehtii tästä?

Se on tosi yleistä että toimeentulo huolestuttaa varsinkin luovilla aloilla, myönnän että se pelottaa ja stressaa usein mua itseänikin. Toisaalta oon aina tiennyt että jos mulla on vain tää yksi elämä, haluan tehdä sillä mitä rakastan, ja jos teen tarpeeksi töitä sen eteen, mikä vaan on mahdollista. Tällä hetkellä mun unelma on saada pysyvä viisumi Australiaan, asua ihanassa kämpässä Melbournessa, tienata valokuvauksella elantoni ja päästä matkustelemaan paljon eri puolille maailmaa kuvauksiin.

Onko mielestäsi vaikeaa päivittää Instagramia usein? Asettaako se sinulle paineita joskus? Miten päätät mitä pidät yksityisenä ja mitä jaat muiden kanssa?

Kyllä todellakin on vaikeaa välillä! Esimerkiksi kiireisten kouluviikkojen aikana en ehdi ollenkaan ottamaan kuvia muuhun kuin koulutehtäviin liittyen. Välillä taas on viikkoja jolloin postaaminen sujuu luonnostaan tosi helposti ja olo on inspiroitunut.

Mä asetan tosi paljon paineita itselleni ja oon pyrkinyt pääsemään siitä eroon nauttimalla elämästä ja tapahtumista välillä ilman kännykkää ja Instagramia. Esimerkiksi mun perheestä tai kaikista ystävistä en aina postaile, haluan pitää jotkut hetket ihan vaan itselläni.

Mitkä asiat saavat itsesi tuntemaan elävältä?

Sellaiset pienet hetket jolloin tajuaa kuinka siistiä elämä on: kilometrejä jatkuvalla luonnonkauniilla merenrannalla kävely, kavereiden kanssa nauraminen kunnes ei pysty enää hengittämään, suurkaupungin kaduilla kulkeminen pimeällä…

Mitkä ovat unelma-matkakohteesi? Mitkä ovat lempipaikkasi Suomessa ja maailmalla?

Oon aina unelmoinut New Yorkista ja haluan ehdottomasti päästä käymään siellä seuraavien muutaman vuoden aikana! Mun lempipaikka Suomessa on kyllä Turku jossa oon viettänyt suuren osan mun nuoruudesta ja käynyt lukion. Lempipaikka koko maailmassa on silti Melbourne <3

Ja vielä yksi tärkeä mutta vaikea kysymys: jos saisit ottaa kaksi viimeistä valokuvaa, mitä ne esittäisi ja miksi?

Onpa hyvä kysymys! En oo koskaan miettinyt tätä ennen. Ottaisin varmaankin yhden kuvan Suomesta ja yhden Melbournesta, mun kaksi kotiani ja kaksi puoltani. Kuvissa olisi varmaankin joko jotkut kauniit maisemat tai tärkeät ihmiset.