Recension: I slutet borde jag dö
Omslag: Sanna Mander
Hannele Mikaela Taivassalos I slutet borde jag dö är en kortroman om förbjuden lust som växer till en förbjuden kärlek. Daniela Ikäheimo har läst och recenserat.
Jag har läst Hannele Mikaela Taivassalos nya bok I slutet borde jag dö som släpptes i höst på Förlaget.
Först måste jag ge stort beröm för bokens design. Jag gillar omslaget mycket och tycker romanen överlag är väldigt snygg och fräsch.
I slutet borde jag dö handlar om en kärleksrelation som inte borde finnas. En relation med någon som redan har ett förhållande. Om att vara i ett förhållande med någon som är i ett förhållande och sorgen över det. Att ha ett förhållande som är liksom förbjudet.
Texten är berörande boken igenom och jag känner en slags sorg över orden i texten. Taivassalos skrivsätt berör mig verkligen. Väldigt fina ord och jag känner verkligen en sorts sorg över dessa anteckningar som hon har skrivit.
“Om den inte får finnas måste den skjutas amputeras begravas. Långt under jord.”
Hur berättarjaget försöker få ihop en balansgång med den här förbjudna kärleken samtidigt som den kärleken inte borde finnas där, men ändå gör det, det berör mig verkligen på djupet. Jag rekommenderar er att läsa I slutet borde jag dö.
I slutet borde jag dö kan köpas hos bl.a. Adlibris och Bokus, förutom på Förlagets hemsida.
